Sverige Livsmedelsverket har nyligen visat livstecken i form av en undersökning av svenskarnas matvanor. Deltagarna blev trodda på sina deklarationer, men storebror tog sig rätten att klassa födan som bra eller dålig. Enligt rykten lär de inte ha råd med projekt för att utröna vad som verkligen är nyttigt eller onyttigt och man känner igen den vanliga visan: det äts alldeles för lite grönt, frukt och fullkorn samt för mycket mättat fett och socker.
Sammanställningen mättat fett och socker är talande. Risken med socker är väl belagd, men varför tar man ställning mot mättat fett? Jo, man hänvisar till de Nordiska Näringsrekommendationerna. Möjligen tar dessa i sin tur visdomen från World Health Organization.
Fördömandet av mättat fett är ett mysterium eftersom våra tidigaste förfäder var asätare från Afrika och i vår tid skjuter de grönländska inuiterna en valross och kastar sig i första hand över de feta styckena (det magra avfallet kastar de åt hundarna). Man bör också besinna att vi människor till stor del består av mättat animalt fett, inte minst hjärnan. Många tror att man blir fet av fett, men en ramsa med mera verklighetsbakgrund är att man blir mätt av fett.
Om Livsmedelsverket känner till någon gedigen studie som visar att vi bör avstå från vår typ av fett (och från oss själva) bör de snarast redovisa detta i ett litet häfte, till befolkningens fromma.
Gunnar Bäckström