Annie Lööfs partiledning hade tänkt lägga fram det kontroversiella partiprogramförslaget direkt till stämmobeslut, utan remissrunda hos Centerns distrikt och avdelningar.
Den sidan av saken har inte uppmärksammats så mycket som månggifte och avskaffad skolplikt. Men bland annat Hallands Nyheter (C) har tagit upp remissrundan som inte var planerad.
Att partiledaren trodde att det gick att hoppa över den, i en sådan fråga, i ett parti med stark förenings- och folkrörelsekultur, är ännu en sak att undra över, när det gäller hur detta kunde hända i Centerpartiet.
Det blir nu i alla fall remiss i partiorganisationen innan stämman. I ett läge där en rad partidistrikt börjat samverka om att utarbeta ett gemensamt motförslag blev partiledningens tänkta uppläggning en omöjlighet.
Resultatet blir att en del handfasta grepp tas för att få programmet i sådant skick att det inte förblir ett hot mot partiets anseende och sammanhållning.
Det som blir viktigt även för andra partier att förstå är varifrån den märkliga uppläggningen av programförslaget kom. Det är två olikartade förändringar, som inträffat i olika skeden och som måste hållas isär om man ska förstå vad som hände.
Den ena är att efter Olof Johanssons avgång förändrades Centerpartiet från ett populistiskt, ofta påfallande antiliberalt parti. Det närmade sig liberala värden, och fann sig till rätta i den liberala gruppen i EU. Valet av Maud Olofsson var en del i den uppgörelsen med tidigare hållning. Inställningen till frihandel och en del annat i programförslaget kommer från den tiden.
Men sedan har det tillkommit något mycket annorlunda. Svante Nycander, tidigare chefredaktör på DN, satte i förrgår fingret på vad det är.
Stora delar av programtexten är påverkad av tänkesätt som är hämtade från den näringslivsfinansierade Timbroverksamheten.
Ja, så är det. Från Timbrohåll har det under lång tid satsats resurser på att få yngre borgerliga politiker att ta till sig en linje som liknar viss amerikansk höger, och som står i motsats till svensk liberalism.
Verkningarna har mest synts i olika ungdomsförbund, i Folkpartiet liberalerna har det till exempel blivit bekymmer med ungdomsförbundare som inte vill kännas vid den starka socialliberala traditionen från Bertil Ohlin och andra.
I Centern, där den nya partiledaren själv rört sig i Timbrokretsarna, har några av hennes bundsförvanter både dragit ut till höger i sociala och utbildningspolitiska frågor, och lagt sig till med en speciell statsfientlig och socialt okänslig jargong. Den leder till total tystnad om en del allvarliga sociala frågor där högerinriktade företagsintressen vill ha en passiv stat.
Men den orsakar också ett enögt principrytteri som kan sluta med månggifte och avskaffad skolplikt.
Detta kommer nog inte att leda till Annie Lööfs fall. Mer troligt är att några av hennes främsta anhängare är körda för gott.
I de andra allianspartierna bör det dock inses att det som skadat Centern kan skada också andra partier, ifall de inte ser till att akta sig.
De andra tre har en helt annan distans till Timbrohögern än Annie Lööf haft. Men det hon råkat ut för i Centerns programarbete kan ställa till olyckor även i de andra partierna, om de inte ser till att akta sig.
Foto: Janerik Henriksson, Scanpix