Den ekonomiska samarbetsorganisationen räknar med att Sveriges BNP-tillväxt faller till 1,2 procent i år, ned från 3,9 procent 2011.
OECD räknar med en gradvis återhämtning därefter, med tillväxt på 1,9 procent 2013 och 3,0 procent 2014, enligt utvärderingen av den svenska ekonomin.
- Sverige är en spektakulär framgångssaga, säger OECD-rapportören Jörgen Elmeskov på ett seminarium i Stockholm. - Jag vill slå fast det från början, tillägger han innan han börjar beskriva problem och utmaningar i Sveriges ekonomi.Enligt Elmeskov har Sverige klarat konjunkturnedgången och eurokrisen bättre än de flesta jämförbara länder, inklusive hans eget hemland Danmark.
- Vi kan bara hoppas på att slå Sverige i fotboll numera.Ett undantag är hushållens skuldsättningsnivå, som beskrivs som ett av Sveriges största problem vid sidan av läget på arbetsmarknaden för utsatta grupper.
Arbetslösheten väntas toppa på 7,9 procent i snitt 2013 efter att stigit till 7,7 procent i år. Under 2014 räknar OECD med att arbetslösheten sjunker till 7,6 procent.
Strukturproblemen på arbetsmarknaden är djupa, enligt finansminister Anders Borg, som också deltar på seminariet. Borg flaggar för en mer expansiv finanspolitik 2013 som han tror, ihop med automatiska stabilisatorer i form av ökade offentliga utgifter i kristider, ska lägga grund för en återhämtning.
- Vi befinner oss ännu i december och det är lång tid till april, då vi gör vårpropositionen och ännu längre till september, då höstbudgeten kommer.Han utesluter inte stimulanser även under 2014 och 2015.
Sveriges regering får både ris och ros i rapporten. Strukturreformerna i början av 90-talet och en väl avvägd finanspolitik har gett den svenska ekonomin motståndskraft i den internationella konjunkturnedgången, enligt OECD:s ekonomer.
Risker finns dock i den jämförelsevis stora banksektorn, präglad av en hög skuldnivå bland hushållen. Och på arbetsmarknaden ser OECD en dålig integration av ungdomar med låg utbildning, invandrare, sjuka och handikappade. Bland annat föreslår OECD sänkta lägstalöner, obligatorisk a-kassa och tuffare sanktioner mot arbetslösa med a-kassa som inte söker jobb.
OECD räknar med att Sveriges inflation fortsätter att sjunka från 1,0 procent i snitt i år till 0,9 procent 2013, för att därefter öka till 1,7 procent 2014. Organisationen ser utrymme för att Riksbanken sänker reporäntan.
Tillväxtprognosen ligger i linje med organisationens senaste årsrapport från slutet av november. Den ligger även nära Riksbankens och Konjunkturinstitutets beräkningar, men väsentligt lägre än den BNP-prognos finansminister Anders Borg använde i höstbudgeten i september. Där beräknas tillväxten i år till 1,6 procent och 2013 till 2,7 procent.
Anders Borg planerar att revidera regeringens BNP-prognos före årsskiftet, troligen senare i veckan.
Blir det en oordnad korrigering av de obalanser som hushållens höga skuldsättning innebär kommer det att påverka banksektorn, enligt OECD.
OECD ser ett behov av ett skärpt ramverk för tillsynen av finanssektorn för att hantera riskerna i det svenska banksystemet. Organisationen välkomnar de höjningar av likviditetskrav på bankerna som står för dörren. OECD ser även planerna på högre riskvikter på bolån när bankernas kapitalbas beräknas som välkomna.
Svenska huspriser är historiskt höga och har ökat anmärkningsvärt under de senaste åren, konstaterar OECD. För att bromsa denna utveckling förespråkas fortsatta reformer för att öka utbudet av hyresbostäder och åtgärder för att förenkla byggregler och öka konkurrensen inom byggsektorn.
OECD räknar också med underskott i statsbudgeten under hela prognosperioden 2012-2014, med en topp på -0,8 procent av BNP 2013. Statsskulden beräknas fortsätta nedåt mot 36,4 procent av BNP.
Fastighetsskatten borde höjas, enligt OECD, så att fastigheter som tillgångsslag likställs med andra tillgångar. Samtidigt borde beskattningen av finansiella tillgångar förenklas och göras mer neutral.
Men Anders Borg avfärdar förslaget om höjd fastighetsskatt:
- Vi vill inte skapa en kraftig kontraktion i bostadsmarknaden i denna miljö.