Friskolorna var bäst i DN:s nutidsorientering – igen. De senaste åren har det blivit tradition att friskolorna dominerar tävlingen. I Södermanland var Internationella Engelska skolan i Eskilstuna bäst för tredje gången på fyra år. Men på lite längre sikt är alla elever i Eskilstuna vinnare.
DN:s nutidsorientering är en tävling med anor. Den har med några undantag anordnats varje år sedan 1939 och vinnarna tog traditionsenligt emot sina priser ur drottningens hand den 10 december, samma dag som Nobelfesten hölls i Stockholm.
Tävlingen består av 30 frågor om aktuella ämnen. I år handlade de bland annat om det nya betygssystemet, Titanic, Sommar-OS och presidentvalet i USA. Allt fler skolor och elever deltar i tävlingen, som på senare år har fått en ny tradition: Det är friskolornas elever som klarar sig bäst. I 14 av 21 län toppades listan av en friskola.
För tredje gången de senaste fyra åren blev Internationella Engelska skolan bästa skola i Södermanland. Eleverna på Internationella Engelska skolan, och särskilt länsvinnaren Clara Lundberg i klass 9A, förtjänar att gratuleras som de vinnare de är. Men på längre sikt är alla elever i Eskilstuna vinnare oavsett hur det gick i nutidsorienteringen.
Eskilstuna är en kommun med hög andel fristående skolor. Här går 16,5 procent av grundskoleeleverna i friskola jämfört med riksgenomsnittet på 12 procent. Och en hög andel friskolor är positivt för hela kommunens skolutveckling visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utveckling (IFAU).
Forskarna har undersökt betyg och provresultat i slutet av grundskolan, andelen elever som gått vidare till teoretiska gymnasieprogram samt hur många som klarat minst en termins högskolestudier vid 24 års ålder. Sambandet är tydligt: Ju högre andel friskolor kommunen har desto bättre resultat på samtliga undersökta punkter. Effekten är liten men tydlig – om andelen friskoleelever ökar med tio procent förbättras prestationerna i hela kommunen med mellan tre och fem procent.
Genom att elevernas framgångar på senare utbildningsnivåer bekräftar resultaten visar forskarna att de förbättrade prov- och betygsresultaten inte kan tolkas som betygsinflation. Effekten är inte heller omedelbar, utan har blivit synlig ungefär tio år efter att friskolereformen infördes.
Tack vare att det finns många olika skolor blir det intressantare att jämföra och utvärdera de olika alternativen. Då kommer skillnader fram; vem är bäst på att lära ut, vem har bästa miljön för barnen, vem stimulerar upptäckarglädje och kritiskt tänkande på bästa sätt? Svaren kan skifta, delvis eftersom människor värderar skolorna utifrån olika utgångspunkter. Olika sätt att arbeta är också en viktig del av valfriheten så att varje barn ska kunna hitta den skola som passar honom eller henne bäst. Men konkurrensen i sig stimulerar varje skola att fortsätta utveckla sin kvalitet och försöka bli bäst för sina elever. Det tjänar alla på i längden.
Cecilia Nykvist
Vd Friskolornas riksförbund