Det är vanligt och det är riktigt illa, säger Rädda Barnens psykolog Åsa Landberg om fenomenet med illasinnad ryktesspridning och spridning av kränkande bilder på nätet.
- Sexuella kränkningar upplevs ofta som värst. Tonåren är också en känslig period, och bilderna slår mot det privata och mot självkänslan på ett väldigt otäckt sätt.
TT: Tror du att andra ungdomar tror på rykten om exempelvis lösaktighet?
- Ja, det finns det många, många exempel på. De allra otäckaste är de där det skett sexuella övergrepp - våldtäkter och gruppvåldtäkter - och där man lägger skulden på offret. Det blir förödande för den som drabbas.En del av ryktesspridningen görs som missriktade skämt. Annan har syftet att skada.
- Men man kan skada värre än man avsett. Det finns jättestora risker med att göra sådant här, säger Åsa Landberg.Den hårda stilen på nätet är långt ifrån något barn- och ungdomsfenomen, enligt Åsa Landberg.
- Det är bara att titta på vissa sociala forum och kommentarer till artiklar så ser man att vuxna beter sig minst lika illa. Vi behöver nog tänka till allihop.Det som nu hänt i Göteborg tycker hon är något vi kan lära oss av.
- Det är tre väldigt allvarliga händelser som verkligen illustrerar avigsidorna med nätet. Den första är uthängningen av tjejerna. Sedan att man hängde ut någon som man sade var skyldig och att det startades en hetsjakt på den personen. Och så är det upploppen.Förutom att anmäla kränkningar till dem som har sajterna och grova kränkningar till polisen, tycker Landberg att både föräldrar och skola ska prata mer med barnen om hur man beter sig på nätet.
TT: Förstår barn och unga vilken spridning saker kan få på nätet?
- På ett teoretiskt plan kan de ha jättekoll, men sedan är frågan hur mycket de tänker efter och hur väl de förstår att de kan tappa kontrollen över det de lägger ut.Om upploppen säger hon:
- I stora grupper förlorar man väldigt mycket av sitt eget ansvarstagande och många av de primitiva och sämsta sidorna väcks.